Rev. Dr. Joseph Herbert Cope (1882 - 1938)
- 1882 kum November 21 ni suak.
- 1899 kum in Tui kiphum.
- 1904 kum in Pennsylvania University pan B.Sc. Degree ngah
- 1908 kumin Rochester Theological Seminarypan B.D Degree ngah.
- 1908 July 7 ni Ordination kipia.
- 1908 Sept. 3 ni Elizabeth Coldwel Smith tawh kiteng
- Tapa 3 nei in; Joseph Howard Cope, Harry Cope leh Appleton Danforth Cope te ahi hi.
- 1908 December 21 ni Hakha tung.
- 1910 November 1 ni Tedim hong tung.
- 1913 kumin Zolai Simbu khatna bawl.
- 1915 kumin Matthew Lai Siangtho Zolai-in manzo.
- 1919 kumin Tedim Thukizakna Laihawm pankhia.
- 1925 kum Honorary Inspector of Schools sem.
- 1932 kumin Lai Siangtho Thak Zolai-in Neihpih.
- Pasian thu gen, Zolai bawlsak, Lai Siangtho teisak, labu teisak, Sang laisim bu bawlsak, Sanguk Mangpi sem.
- 1927 November in Mikang kumpi in Kaisar I Hind kici Ngun Medel khat pahtawina pia.
- 1935 June 10 ni-in Colgate University in Honorary Degree of Doctor of Divinity (D.D.) pia.
- 1938 June 11 ni Hakha ah si.
- Khamtung gam sung a om hun khempeuh, Kum 25 leh Kha 7 (ni 9419) sawt.
Sia Gin Hau Pum
Cope Topa' Thu Tomlahna Cope Topa’ thu Tomlahna
Cope 98 Celebration
Bathel Assembly of God
Myoma, Tedim
[Khang tangthu] AD 1900-1980 ZOMI KHANGTHU KANNA II
1901 Lushai hills Census masa pen; mihing 82,434 omin Paite pau zang 2,870 om hi.
1903 Missionary School masa pen Haka-ah kiphuan. Paite Sintungbu Vialphung Tombing & Rev. David E Jones. ten bawl. Tedimah Tan 4 Sang kiphuan.
1904 Dr. E.H. East-te nupa Khalkha tung. Zomite palik tum cilna; Zo palik kiphuan. Sila kiphiat. Zogamah Kawllai sang kiphuan. Thuam Hang leh Pau Suan tui kiphum. Lushai hills L.P. School Exam masak pen. Khristian biakna ngeina siangtho-a kiteeng masa pen Hrangsaipuia leh Saimanliani.
1906 Lushai hills-ah Sunday School Exam neih masak pen.
1907 Zogam bup Tuiphum Pawlpi khoppi masa pen Haka-ah kizang. Zomi (Chin hills) Pastor masa pen Thuam Hang. Manipur State Durbar kipan.
1910 Rev. Joseph Herbert Copte-te nupa Tedim tung. Cope topa in Tedim, Falam laimal bawl. Dr. J.H. Woodin-te nupa Khalkha tung. Pau Cin Hau Pawl "Laipian' kipan. Chin hills-ah Sila kibeisak, Khua gamgi kibawl. (May 7) Dr. Peter Fraser & Waatkin Robert. Manipur simah Khristian missionary-te lut kipatna, Senvon khua-ah kiphual. Lushai hills Presbeterian Pawlpi khoppi masak pen. Aizawl Bazal kipan.
1911 Chin hills Census; Tedim uk (Tonzang tawh) sungah mi 30,000 om. Lushai hills Census; Mihing 98,406 om in, Paite suan 10,460 om.
1913 Tedim pan Upper Chindwin District Civil Police-ah mi sawm-le-nga kitumsak. Zogamah Alu, Kawltu, Singno leh a tuamtuam ciin sin kipan. Thaangah Sumbuk kibawl. Falam Technical School pan Leisek bawl kisin.
1914 Leitung Galpi khatna kipan, Tedimah Thukizakna kiphuan.
1914 Manipur gam Sinzawl khua-ah Manipur State Durbar Vice-President Aizawl gam Suprintendent leh Tedim gam Asst. superintendent-te gamgi thu kikumna nei. Muizawl khua, Pau khen in siah a piaknop loh manin Falam gamah lal dingin kisawl. Zomite police dinga sin uh, hoih tuaksa-in lak beh ding kivaihawm. Haka gamah nupa amau leh amau a kithat om.
1915 Tedim Pau tawh Lungdamna Matthai bu kikhen.
1915-16 Halhka gamah Zusa laangin kial tung. Mizo pau tawh Thuciamthak bupi kizo.
1917 Piancit paina leh Galpi masa. CHIN LABOUR CORPSGerman gal piang. may 25 ni-in Piantit (France) gam pai ding mi 1000 Tedim pan ding khia. Piantit paite London hawh. Labour corps, France-ah Ukpiapa Hau Cin Khup in mi tampi paisak zo ahih manin Mikang kumpi in minphatna KSM pia. Mi tampi Kawlpi zanggamah lal.
1918 Leitung Galpi khatna ve'ng ta. Piantit pai nuamlo Thahdo leh Khalkha in kumpi do. Oct. kha-in Piantit paite tung kik; 21 si, Piantit gamah kiphum.
1918 Tedimah military Police platoon 3, Haka ah 3, leh kawlpi-ah 3 kikoih. Tedim Labour Corp panin mi guk in minphatna namsau ngah.
1919 Mikang kumpi, Thahdo leh Khalkhate Hau Cin Khup in lem, kilemsak. Zogam tawh kisai thute kikum dingin 1920 May kha-in Maymyo ah kikhopna om. Assam gam tangin Lushai hills Suprintendent pai. Chin hills-ah Sangnaupang -1,712 pha. Hau Cin khup in a tapa Pum Za Mang huhna tawh vai hoih taka a hawm manin thauka (Revolver) kumpi in pia. Labour Corps-ah a nasepna a hoih manin Hlur Hmung in minphatna A.T.M ngah.
1920 Paltan tumcilna. Halka pau tawh Lungdamna Thu leh Sawltakte Tangthu kikhen. Kawlgamah suahtakna deihna khang. Paite pau tawh Khritian la neih kipan.
1921 Chin hills Census, Tedim uk (Tonzang tawh) sungah inn 5045 leh Mihing 36,048 om. Zogamah ann hoih lo ahih manin, Lusei gamah mi tampi tak Lal, India kumpi in 4/70th Chin Rifile bawl ding phasa. Falamah Educational Conference om a; Kawl lai pen Zolai tawh laih ding thukim. Zopau tawh thukizakna khat kikhen.
1921 Kawlgamah Paltan (Galkap) kiphuan. Vial Nang Ordination kipia; Chin hills-ah masa pen.
1922 Chin hills-ah kampau a tuamtuam tawh lai a kihilh manin haksatna tampi om hi. Lai sim nading kampau khat tel a, Roman script tawh laisim bu a bawl dingin kumpi in committee phuan. Lophei Hausa Khup Lian in minphatna thau leh laipi(Certificate) khat ngah.
1923 Zomi 300,000 sung panin 2,351 in lai sim thei. Zomite lai pillo hi lo-in a kah kim zolo hi zaw hi.
1925 Zolai kisin ta. Kawllai kiphiat Zolai kiphuan. Dr C.U. Strait-te nupa khamtung gam tung' Roman Catholic Biakna Mizogamah lut.
1928 Chin hills-ah Chin National Union party kiphuan.
1930 Lamka khua, Phungkhothang Guite leh Zenhang Valte ten sat. Lushai hills-ah hanmual neih kipan.
1931 Pa Pau Cin Hau lai tawh Mualtung thuhilhna kikhen. Hau Za Cin Pau in Matric zo, Chin hills pan a zo masa pen.
1932 Tedim pau tawh Thuciam Thak kikhen.
1933 Zomite politics lungsim neih kipan. Chin Unity Organization kiphuankhia. CUO in Ramgoon-a Mikang kumpi tungah deihna nam kua a nei memorandum khia.
1935 Falam High School kiphuan. Young Lushai Association (1947 pan Young Mizo Association, kici kik) kiphut hi.
1937 Mikang kumpi in Kawlgam leh Vaigam gamgi khung in, Zogam phel nih suak. Leitung Galpi nihna kipan.
1938 June-11 ni: Dr. Cope Khalkha-ah si. U Shiah Lwe in B.A zo, Chin hills-ah a masa pen. Lam Za Hang (Tedim) in Mawtaw nei, Chin hills-ah a masa pen. Mikang a do Zomi makai Pu Suang Khaw Kam, Magwe khuapi-ah si.
1939 Rev. F.O. Nelson-te nupa Tedim tung. CUO makai teng kiman, thongah khum.
1940 Paite pau tawh Laisiangthou bumal masak pen - Tanchinhoih Johan, Rev. Nengzachin in tei hi. Halkha pau tawh Thuciam Thak kikhen.
1942 August: Japan te’n Zogam leitang tung. Japan galkap 75,000 Kalgam lut. Kawlgam galkap 402,300 India-ah tai. Chin Army kiphuan. Leisan mualah thau zang lo-in temtawng tawh kido, Japante 150 liam, tampi si. Chin hills-ah Mikang huhna tawh Japan gal a nang dingin CHIN LEVY kiphuan. Japan huhna tawh Mikangte do dingin CHIN DEFENCE ARMY (CDA) kiphut. Paite pau tawh Khristian Labu neih kipan.
1943 Tedim, Halkha, Falam Japan in la.
1944 March: Japante Moirang tung, Imphal gal muh. Feb. Mar. Apr. sungin Arakan gamah Japante 5000 kithat. Sukte Independent Army (SIA) kiphuan. Japante nungkik, 50,000 val si.
1945 Galpi Nihan vengh. UNO kiphuan. R. Tuang Hmung in Chin Rural and Education Uplift Society phuan.
1946 Rev. R.G. Johnson-te nupa Khalkha tung. S.T. Hau Go in M.A (Madras) zo; Chin hills pan a masa pen. Khamtung Suahtak Vaihawm Pawlpi party kiphuan. makai: Pu Thang Kho Kai, Pu Song Theu, Pu Thang Za Kai, Pu Lang Khaw Thang. Thuhoih Vaihawm Pawlpi party kiphuan. Makaite -- Pu Vungh Za Kham, Pu Hau Za Lian, Pu Tuah Langh. Kawlmi te’n suahtakna lak a sawmna tawh kituaka khamtungmite kalsuan dan ding a vaan dingin Zomi, Shan, Kachin te’n The Supreme Council of The United Hill People (SCOUHP) cih kipawlna bawl. Kawlmi makai Aung San in suahtakna ngen dingin England gam zin. Mualtung mite thukimna keng lo ahih manin tangtung zo lo. Lushai hills-a political party masa pen Mizo Union kiphut hi.
1947 Chin-Burma Unity Pillar, Htilin khua-ah kiphut. Panglong Conference-ah Kawlmite tawh suahtakna la kawm dingin thukimna khutpimai meekna kibawl; Chin hills taangin Pu Thawng Za Khup, Pu Hrul Mung leh Pu Kio Mangte pai. Kawlgamah Constituent Assembly kiteelna kibawl; KSVP pan Pu Mang Tung Nung leh CNU pan Pu Vumthumaungte kihel. Gen. Aung San makaihna tawh Kawlgam Constitution Drafting Committee kibawl; Zomite tangin Pu Mang Tung Nung leh Pu Savut kihel. Tedimah High School kiphuan. THUKITUAHNA cih thukizakna kipan. Zo Education Board kiphuan. Tedimah Lai Siangtho Sang kiphuan. R. Tuang Hmung in Falam Chin hills D.C. seem. Siamsinpawlpi (SSPP) January 13 ni-in Suangpi khua-ah kiphut. President mapa pen Dr. Liankham Samte. Mizoramah Kawlgam tawh kigawm a ut pawl - United Mizo Freedom Organisation (UMFO) kiphut hi. Manipur State Hill Peoples (Administration) Regulation Act kibawl.
1948 January4: Kawlgam in suahtakna ngah. Kawlgam in suahtakna ngahin, Chin Special Division in Union of Burma-ah State tawh a kizakim phialin thuneihna nei. ZBC sungah TBA, FBA, HBA kiphuan. Zo zum (Chin Affair Council) Rangoon-ah kiphuan. Hill Chin Students' Union Rangoonah kiphuan. Zogam ukpi te’n mipi’ deihna zui-in ukpi za nusia uh. January 22: Kawlgam Prime Minister zum thukikupna-ah Pu Mang Tung Nung in, Zogam sunga Chin Hill Regulation Acts thukhun zui-a ki-ukna tawh kisai, mipi’ deihna kan ding a kisapna thu sung. 1948 kum : February 5: Hih thukhun zuia ukpi ki-ukna, mipi’ngaihsutna a kan ding committee kibawl. Capt. Mang Tung Nung in CHIN PEOPLE’S FREEDOM LEAGUE (CPFL) phut. Mizoramah political party masa pen Mizo Union kiphut hi.
1949 June 27: Paite National Council, Tangnuam khua-ah kiphut. President masa pen Pu T. Thangkhai. Manipur, Indian Union tawh kigawm.
1950 Lushai hills-ah Paite Federation kiphut. CBCNEI(Council of Baptist Churches in North East India) kiphuan. Sia S.T. Hau Go in MRE, Colgate Rochester Theological College, USA pan zo. Paite pau tawh Thukhun Thak leh Sam bu, Rev .Nengzachin in tei zo.
1951 Falam pau tawh Thuciam Thak kikhen. K.T.P. (Khristian Thalai pawl) kiphut.
1952 ZBC (Zomi Baptist Convention) kiphuan. LUNGVAKNA cih thukizakna kiphuan. Hill Chin Students' Union Magazine kikhen. Mizo District Council kipan.
1953 Falam Theological School kiphuan. April 1: Aizawl leh Lunglei Mawtaw Lampi kihong. March 3: Lamka-ah Young Paite Association (YPA) kiphut. President masa pen Pu T. Vungsiam.
1954 C.K. Taikwel in M.Sc. (USA) zo, Chin hills pan masa pen. Lushai Hills pen Mizo District ci-in kikhek hi. Mizoramah sila kiphiat hi.
1955 VumKhaw Hau in Ambassador ngah. Khamtungmi masa pen.
1956 Manipur Villages Authority in the Hill Area Act kibawl.
1957 CNU leh CPFL kigawmin CHIN NATIONAL ORGANISATION (CNO) ci; Capt. Mang Tung Nung in President len.
1958 BCM (Baptist church of Manipur) kiphuan. Sia Kam Khaw Thang in B. Th. zo. Chin Liberation Army, Pu Tun kho Pum Baite in phut.
1960 Dr. Cope Golden Jubilee Tedimah kizang. Churachanpur Baptist Association Kiphuan. May 30: PNC President Pu T. Goukhenpau leh Secretary Pu S. Vung Khomte makaihna tawh India Prime Minister Pu Pandit Jawaharal Nehru kiangah ‘Re-unification of Chin People of India and Burma under one country’ cih thulu zangin Zo minam khempeuh ading District hiam, Division hiam, Region hiam khat bawlsak a, tua sungah gawmkhawm dingin ngetna memorandum khia. Manipur Land revenue & Land Reform Act kibawl.
1961 Mizoramah Congress party leh Mizo National Front (MNF) kiphut hi.
1962 Chin Affair Council pen Chin Supreme Council ciin kikhak. Kawlgamah Socialist Kumpi kiphuan. Mizoramah Paite National Council (PNC) Pu Khan Cin makaihna tawh kiphut hi.
1963 Aizawl-a Electric zat kipan. December 11: India Kumpi in Manipur, Paite mite 'Scheduled Tribe' lakah guang.
1964 Mizo District MLA bye-election-ah MNF leh PNC pangkhawm. Khritian Thukizakna (EBC, Manipur) kipan. Kawlgamah ANTI-COMMUNIST FREEDOM ORGANISATION (ACFO) pawl kiphut in, Lt. Col. Son Khaw Pau, Pu Dam Khaw Hau, Pu Mang Khan Pau, Pu Hrang Nawl, Pu Son Cin Lian leh Pu Tual Zen ten makaih hi. ACFO pawl pen Manipur-a Zomi makai Tun Khaw Pum tawh kikopin, Zo Kumpi - UNITED CHIN GOVERNMENT pawl phuan uh hi. Pu Tun Khaw Pum pen Prime Minister, Pu Col. Son Khaw Pau pen Defense Minister, Pu Hrang Nawl pen Foreign Minister.
1965 PNC HQ in Sialkaltang, Paite Regional Council ngetna memorandum kumpi tungah khia. Mizo District, Deputy Commissioner Pu K. Saigal IAS in Sialkaltang dung pha. MNF in India kumpi tungah Independent ngetna memorandum tun. Tedim & Tonzang uk sungah inn 10,649 leh mihing 84,553 om.
1966 March 1: MNF in Mizoram Independent puangin Mizoram buai kipan. Kumpi in Mikang missionary-te om a phal nawn loh manin Missionary-te ciah. Paite Regional Council ngetna tawh kisai-in PNC leh Pataskar Commission-te Aizawlah kiho. Chin National Organisation pen Zomi National Front ci-in kikhek.
1968 Dawt Sung in M.A. zo; Chin hills pan numei masa pen.
1969 UNITED CHIN GOVERNMENT makai Col. Son Khaw Pau, Pu Hrang Nawl, Pu Dam Khaw Hau, Pu Ro Thangte kimanin Kawlgam kumpi tungah ki-ap. Pu John Mang Tlingte makaihna tawh CHIN DEMOCRACY PARTY (CDP) kiphut.
1970 Paite pau tawh Laisiangthou buppi kizo.
1971 Manipur Hill Area District Council Act kibawl.
1972 Mizoram in U.T (Union Territory) ngah. Manipur in State ngah. January 21: Manipur, Daizang khua-ah Zomi National Congres (ZNC) kiphut. President masa pen Pu T. Gougin leh Secretary Pu S. Thangkhangin Ngaihte.
1973 Evangelical Convention Church (ECC) Lamka, kipan.
1974 January 3: Chin Hills in Chin State ngah. Dr. Vum Khaw Hau in Ph.D. ngah. Chin State-ah biakna lam khanlawhna tung.
1975 Zolai kum 50 cin'na pawi Tlangnuamah kizang. Zolai kum 50 cin'na Magazine kikhen. Mizoram-ah People's Conference Party (Tun MPC) piang.
1976 LUNGDAMNA AW kiphuan.
1977 Tedim Lai Siangtho kizo. Kawlgam galkapte leh CNA (Khaimulen)te Vangteh leh Saizang kiim tengah nakpi takin kikap. CNA-te mi 60 Vangteh khua, Mah-Sah-Lah (Burma Socialist Programme Party) thuneite kiangah ki-surendar, kikaplum veve. Mi 46, Kalemyo Jail-ah kipuak. mi 4 liam.
1980 April 10: Teikhang khua-ah Paite nam makaite kikaikhawmin, Mizoram Paite Organisation (MPO) kipawlna phut. Pu Thangzakap, President masa pen.
Posted By:
abc def
On 17:14
In
[Khang tangthu] AD 1900-1980 ZOMI KHANGTHU KANNA I
Theih loh a pha mawh i taangthuAD 1900 MALAM KHANGTHU ATOM A KANNAIBC-2000 Hih hun lai-in ih pu ih pate Tibeto-Burman dangte tawh Sen gam, malsak lam Kansu khum, Lanchou khawpi kiang, Tao lui gei tengah teng dingin ki ummawh hi.BC-1027-256 Sengamah Jo (Zo) vaihawm laiBC- 221-207 Sengamah Chin vaihawm (Chin Empire) laiBC-4 Kachin leh Zomite piankhiatna ih pu ih pate’ Kung-han Ch’iang’ (Chi-ang hiang khat)te, Sengam Szechean kiimah teng uh hi.BC-1 Mekhong leh Yangtze luinak lamah teng uh hi. Pyu te’n kawlgamah Sri Ksetra khuapi saat. Zomi te’n Payayi khua na sat uh hi.4 Zomite in Dangka (Taka) na na nei khin dingin ki ummawh hi.
6 Chindwin zanggam tengah na na teng uh hi.108 Pagan (Pugam) Popa (Pupa) mual kiimah teng uh a, (Dahpa, Penglam’ te’ hun lai ahi hi.600 Pyute Kawlmi suak; Kanyante ranyante Fakhine- mi suak; thet mite Chin (Zomi) Suak hi.750 Zomite Minbu, Thayat, Aunglan (Myede)1044 Zomite in Kabaw valley tung. Khampat khuat na sat uh (Khampat pen Zomite’ sat hi ding hi: Khampat khua in zang leh kham kipehna, kham kipatna ahih manin khampat a kici hi ding hi. Mualtung gam genna Kham a kici pen Zomite bek in ki nei hi: Hih kuam tengah hun sawtpi ki teng hi:1084 Anawrahta in Sukte zo-in Kumpi lian masa na suak1200-50 Kyansittha zi Kumpinu Thambula (Zomi) ahi hi.1254 I pu ih pa te’n Khampat khua-ah mawng (bung) kung khat na suan uh a, tu dongin muh theih dingin Khampat khua nawlah omlai hi:1250-300 Narathihapate zi Kumpinu Saw ( Zomi) ahi hi:1355 Khamtung tung; Ciimnuai khua sat. Eimau’ sunga makaite-Songthu, Songza, Songkip, ahi uh hi:1364 Leng Tong Hoih Ava mangpa’ zi, Zo minam hiang khat Maring’ mite Manipur gam tung dingin ki ummawh a, Vangteh (Amin masa Khumnuai) kisat ta kha ding hi.1370 -AD Zomite Chindwin gunpang phaizangah Shante tawh teeng khawmin, Sagaing, Monywa, Dipeyin, Yinmarbin, Mintaingpin, Pale, Gangaw, Pauk, Htilin, Htilin, Ngape-ah teengin, Sibani khua-ah Zo Tualsong 15’ sang tu dong muh theih dingin om lai1400 Khawhkhen, Kawlpi (Rajagya-Yesayo) tung1450-700 Hih hunin Zo minam pawlkhatte Tripura gam tung dingin ki-ummawh hi. (Halam, Hrangkhawl, Darlong Kaipeng etc)Lushei Lentang leh Ciau kikal-ah na teng uh1400-1500 Thang Ho leh Lian Do; Cing Khup leh Ngam Bawm; Gal Ngam leh Hangsaite Ciimnuai, Geeltui-ah na teng uh hi.1500 1250-1900: Eimau beh Hausa, khuasat leh Ukpite makai-in ku-uk Lai kinei lo-in khang thu kiciaptehna om theilo;1570 Zosuan ‘Anal’ te Manipur tung dingin ki ummawh1600 Guite Pu Gui Mang in Tedim khua na sat hi;1700 Lushei leh Paite mi te’n Ciau na kan ta uh hi.1720-30 Alaungpaya kumpipa in Khamtung galkap la-in Syrian gam na sim hi.1750-850 Thado-Kuki te Manipur gam tung khin uh hi; Biate mite in tua a Chachar mun tung khin dingin ki ummawh hi.1775 Lai mite Mizo gam tung khin dingin ki ummawh hi1777 Lushei mi te’n zawlbuk sawm nei dingin kipan khin1800 Khamtung mite in Chittagong sim uh:1813 Zahau leh Khuangli tawh kipawlin Kam Hau in Thahdo gam la-in uk, Taisunte (Falam ) in Lophei sim, Taisunte in Khuasak sim uh. Zahau leh Khuangli kisim, taisunte in Mualnuam sim. Hualngo leh sukte kisim uh hi.1820 Rev. Adoniram Judson Kawlgam hong tung hi. Amah pen kawlgam Missionary masa pen hi.1830-850 Hatlang Pu Mang Gin (Mangkua) Tedimah teng. Tedim gam sunga Hausa thahat leh minthang kuate in: Tedim - Mang Gin -HatlangVangteh - Pum Go - GuiteDimpi - El Thuam - NaulakSaizang - Vung Vial - HatzawKalzang - Sung Hang Thangnuai - Mang Sum - ThawmteKhuasak - Mat Tuang - GalphuakThuklai - Suan Thuk - SumniangLimkhai - Neih Tuang1856 Tedim khuapi kiphut kik, Kam Hau in Mualbem pan Tedim zuan hi. Hausa Pu Kam Hau, Galvan- Pu Mang Gin, Thuzek- Pu Khoi Lam, Meitei galpi na zo uh hi.1856-1859 Kam Hau leh Za Hau kikopin Manipur na uk uh hi.1857 Sim leh mal kido hun ahi hi. (Mizoram)1862 Tedim sim dingin Meitei galkap 1500 ong kuan suk uh, Meitei in lel, Zomi leh Meitei kido a khatveina hi.1871 Mautam’ kial khatveina hong tung.1872 Guite Innpipa Go Khaw Thang Meitei te’n man, 1872 in Phaipi thong inn sungah si hi.1876 Vai Khan Khatveina, (Mangkang galkapte Lushei gamah a khatveina lut uh hi)1884 Guite innpipa Pu Sum Kam leh Meitei Lengmangpa te’n kilemna bawl, Guite mi 2000 khawng in Lamka gam hong tung uh.1886 Aksi kiat kum ( 3-11-18841887 Mangkang te’n Zogam ( Chin hills) sim kipan1888 Capt. Raikes makaihna tawh mangkang galkapte Kawlpi tung, Vai khan nih veina, Mangkangte lushei gam lut nihveina ciah kik nawnlo uh hi.1889 Capt. Raikes in Zogamah Mawtaw lamsial ding ngen, Zomite’n phal lo, Oct 17, 1929 sungin Zomite in Mangkangte 12 that, 122 hing mat, thau lawng 4 leh la 4 man khawm uh, Sihzang Kale gam sim uh. Taisun leh Sukte kipawlin Kawlzang sim. Kam Hau leh Sukte kipawlin Kangyi sim. Sihzang in Mangkang lambawlte suam. Zokhua, Khalkha, Sukte kipawlin Kumpi na do sawm uh, Taisun mi 1000 in Sihaung sim. Capt. George White in khamtung mite do nadingin India galkap Battalion khat leh Assam kooli 2000 ngenin na ngah hi.1890 January 23 ni-in Sir Gorge White, General Faunce, Major Raikes thuamvum ong tung, Zogam do dingin kuan. Feb 4 ni-in Khuasak la, Feb 13 ni-in Saizang la, May 4 ni-in siallum kulhah kikap, Mangkang bu 3 leh galkap 83 si, Surgeon khat in V.C ngahTua ciangin Tedim hong kap leuleu-in Tedim a hawmin la hi. Mangkangte 120 si-in 70 liam. Tedim mi inn 300 Tonzangah tai uh; Inn teng halsak Thangmual pen “Fort white” kici hi. Mizoram sim lam panin “The expediton 1889 lut” Haksatna thuak lo-in Lunglei luak, kulh bawl uh:1891 Sept. in Tonzangah kikap, kilemna bawl. Upa teng tawh man (Photo) kila uh, Upate’n theilo-in thausa-in lau uh hi. Oct kha sungin Pu Khaw Cin si, A Sanggampa’ tapa Hau Cin Khup in Khua Cin’ za luah, Hau Cin Khup, Thang Khan Pau, Gin Za Thangte Yangon kipai pih, Mang Kang kumpi in Mizoram a uk kipat 25, 9, 1890 ni-in pasal hangsan Khuang Chera leh Ngul Bawka tlawng lui gei-ah mangkang te’n kap lum uh:1892 Thantlang la ding kuanin kido uh Rs. 5000 gaam.1893 Jan 27, 1929 Zomi nam teng gam khatah koih kik nading ngaihsun’ Chin-Lushei Conference’ Fort William, Culculta-ah kibawl hi.April kha-in Thantlang la zo, Oct ni 9 ni-in Pumva leh Thuklai kikalah Myo-ok na suam uh, kap lum, mi thum bek suak ta, Mangkang te’n ni suah na lam Zogam bup nuaisiah zo.1894 Zogamah thau khempeuh kikhawm, lawng 7000 pha. Kaptel la, Oct. kha-in ukpi 49 Rangoonah ki paipih. Khuapi teng sikkhau kizom1894-95 1.11.1894 ni-in Rev. F.W. Savidge le Rev. F.H. Lorrain-te Mizogam tun hi. (Khristian Missionary masa pen). Mizo lai - A, AW, B, kipan. Jan-Feb. sung B.S. Carey in Cin hills leh Manipur gamgi bawl, Cin hills khen thum kisuah- Tedim, Falam, Halkha1895 Mikang kumpi in Falamah Political officer koih. Falam leh Halka-ah Sikkhau-to, Thonginn, Zato inn, leh Sumkepna (Treasury) kibawl. Carey leh Tuck in The Chin hills bu gelh. Zogam pan siah (Leiman) Rs.17,572 kingah. Carey leh Ukpite kilemna bawlin gam khensakin, Kam Hau uk khua -167, Sukte uk - khua 20 leh Sihzang uk khua - 16 suah hi. Manipur Khristian missionary masa pen Rev. W. Pettigrew (Ukhul khua-ah).1895 Mikang kumpi in Falamah Political officer koih. Falam leh Halka-ah Sikkhau-to, Thonginn, Zato inn, leh Sumkepna (Treasury) kibawl. Carey leh Tuck in The Chin hills bu gelh. Zogam pan siah (Leiman) Rs.17,572 kingah. Carey leh Ukpite kilemna bawlin gam khensakin, Kam Hau’ uk khua -167, Sukte uk - khua 201896 September) Kawlgam' gamkhen khat (province) in Mikang kumpite'n Zogam hong ciapteh sakin Kawlgam tawh hong gawm. Mizo Laibu neih kipat kum. 21-8-1895 Lusei pau tawh Thukhunthak Luka laibu kinei. Sim leh Mal-a kikhen Lushai hills pen kigawm hi.1898 Chin Hills Regulation Act kibawl. Hih Thukhun tawh tu huna Chin State, Mizoram, Manipur singtanggam teng uk. Ukpi hong piang:Tedim gamah Pu Hau Cin KhupLumbanggamah Pu Hrul MungFalam gamah Pu Thang Tin LianHaka gamah Pu Kio MangTaichun khua-ah Pu Con BikMatu/Mindat gamah Vumthumaung Chief Commissoner Sir Frederick Frayer Tedim, Falam, Khalkha hawh. Mizo biakinn masa pen kipan. Kawlgam (Chin hills) leh manipur gamgi kikhung hi.1899 (2-4-1898) Mizoramah Sangin kipan. Mizo pau-in Thuciamthak - Luka leh John kizo. Mangkang ukna deih lo-in Zomi makaite’n Mangkangte langpanna bawl. Mikangte in Zomi makaite bawlsia.Pu Thuam Thawng (thong sungah si)Pu Kai Tuah khantawn thong hinapi Thuam Thawngte pata a sih ciangin kisuakta sak a Kaptel pan Zampi khua 1909 kumin na sat hi. Pu Taang Pau Dal (thong sungah si)Pu Ngul Bul (Mangkang te’n that)1900 Chin hills-ah Christian Biakna tung; Missionaary masa pen Rev. A.E. Carsonte nupa, March 15 ni-in Halkha tung. Pu Pau Cin Hau phuat Laipian Biakna leh Zomite’ Lai neih cilna.Zomite Laisin kipatna, Biakna thak neihna. Pa Pau Cin Hau in Maang mu. Mr. B.S. Carey in ukpi teng tawh kilemna bawlin sialngawng ban. Hau Cin Khup Ukpi-in kikoih. Mizoram, Mimbung khua-ah Guite Innpipa Kam Za Mang a phat mahmah lai tak hi-in, Aizawl DC leh Tedim pan Mikang ulian Dickman ten Mimbungah pha uh hi. Lushai hills leh Chin hills gamgi kikipsak hi.
Posted By:
abc def
On 17:13
In
[Khang tangthu] Pyu hun pan Zomi nampi ni pian dong
ZOMI TANCHIN TOMKIM
Prof. C.Thang Za Tuan’ muhdan in Zomite Tibeto-Burman ( Pyu, Kanyan, Thet) te sung pan Thet/ Sat te suan-le-khakte a hi. Zolus Journal No.4, 1999 a amuh dan ki gelh pan a laksawn Zomite tanchin tomkim a nuai ah ettheih hi: (Vaigam lam ate poimoh khenkhat behlap lai kisawm hi ).
Kum Chepteh
1st BC Kumzabi:
St Pyute’n Kawlgam ah Sri Ksetra khuapi sat.
Zomite’n Payagyi khua sat.
108 AD
Pagan (Pugam);
Popa (Pupa) mualkiim a teeng.
(Dahpa, Penglamte hun?)
600 AD
Pyute Kawlmi suak;
Kanyante Rakhinemi suak;
Thet mite Chin( Zomi) suak
750 AD
Zomite Minbu, Thayet, Aunglan (Myede), Natmauk, Taungdwingyi,
Pyi ah teeng.
1044 AD
Anawrahta in Sukte zou in Kumpi lian masa suak.
1084 AD
Kyansittha zi Kumpinu Thambula (Zomi).
1254 AD
Narathihapatizi Kumpinu Saw (Zomi).
1364 AD
Zomite Chindwin:place> gunpang phaizang ah Shante toh tengkhawm.
Sagaing, Monywa, Dipeyin, Yinmarbin, Mintaingpin, Pale, Gangaw,
Pauk, Htilin, Ngape ah teeng. Sibani khua ah Zo-Tualsong 15’ a sang tudong omlai.
1555 AD
Lengtonghoih Ava Mangpa zi.
1370 AD
Khawhkhen, Kawlpi (Rajagya- Yesayo) tung.
1400-1500 AD
Khamtung tung, Chimnuai, Lailun Seipi, Zotlang , Eimau sung a
makaite- Songthu, Songza, Songkip.
Thanghou leh Liandou, Khupching leh Ngambawm, Galngam leh
Hangsaite Chimnuai, Geeltui ah teeng.
1400-1900 AD
Eimau beh Hausa, Khuasat leh Ukpite makai-in ki-uk. Lai kei
neilou , khangthu ki chiamteh lou.
1570 AD
Guite Pu Guimang in Tedim khua a satchil.
1820 AD
Hatlang Pu Mnaggin (Manhkua) Tedim ah teeng.
1840-1868 AD
Sukte Pu Kamhau in Tedim gam uk , Meitei galpi zou.
1895 AD
Zogam Kawlgam a khen (province) khat a mikang kumpi in
ciamteh mawk.
1896 AD
Chin Hills Regulation toh uk khum a om.
1899 AD
Khristian biakna hong tung. Pu Pauchinhau phuah Laipian Biakna leh
Lai neihna.
1900 AD
Laisin kipatna, biakna thak neihna.
1904 AD
Zomite palik tumchilna.Sila kitankhia (1910)
1914-1918 AD
Piancit paina leh Galpi masa.
1920 AD
Paltan tumchilna.
1925 AD
Zolai ki sinta.
1933 AD
Zomite’n politics lungsim hong nei. Chin Unity Organisation Pu
Vumthumaung in phuhkhia.
1933 AD
Chin-Bamar Unity Pillar kiphut (Htilin khua- ah).
Panglong Unity Organisation ah thukimna kibawl.
1948 AD
Kawlgam in suahtakna ngah. Chin Special Division Union of Burma::country-region>
ah state khat toh kikim phial ki-ukna nei.
1948(20 Feb)
Zogam ukpite’n mipi thu zui in lungkim tak in ukpiza ap in Zomi bup
in suahtak tak-takna nam nih ngahkhia liang.
Posted By:
abc def
On 17:08
In
[Khang tangthu] AD 1900 malam Zomi tangthu (Time line)
| BC-2000 | Hih hun lai-in ih pu ih pate Tibeto-Burman dangte tawh Sen gam, malsak lam Kansu khum, Lanchou khawpi kiang, Tao lui gei tengah teng dingin ki ummawh hi. |
BC-1027-256 | Sengam ah Jo (Zo) vaihawm lai. |
BC- 221-207 | Sengam ah Chin vaihawm (Chin Empire) lai. |
BC-4 | Kachin leh Zomite piankhiatna ih pu ih pate’ Kung-han Ch’iang’ (Chi-ang hiang khat)te, Sengam Szechean kiimah teng uh hi. |
| BC-1 | Mekhong leh Yangtze luinak lamah teng uh hi. Pyu te’n kawlgamah Sri Ksetra khuapi saat. Zomi te’n Payayi khua na sat uh hi. |
| 4 | Zomite in Dangka (Taka) na na nei khin dingin ki ummawh hi. |
6 | Chindwin zanggam tengah na na teng uh hi. |
| 108 | Pagan (Pugam) Popa (Pupa) mual kiimah teng uh a, (Dahpa, Penglam’ te’ hun lai ahi hi. |
| 600 | Pyute Kawlmi suak; Kanyante ranyante Fakhine- mi suak; thet mite Chin (Zomi) Suak hi. |
750 | Zomite Minbu, Thayat, Aunglan (Myede) |
| 1044 | Zomite in Kabaw valley tung. Khampat khuat na sat uh (Khampat pen Zomite’ sat hi ding hi: Khampat khua in zang leh kham kipehna, kham kipatna ahih manin khampat a kici hi ding hi. Mualtung gam genna Kham a kici pen Zomite bek in ki nei hi: Hih kuam tengah hun sawtpi ki teng hi. |
1084 | Anawrahta in Sukte zo-in Kumpi lian masa na suak. |
1200-50 | Kyansittha zi Kumpinu Thambula (Zomi) ahi hi. |
| 1254 | I pu ih pa te’n Khampat khua-ah mawng (bung) kung khat na suan uh a, tu dongin muh theih dingin Khampat khua nawl ah om lai hi. |
| 1250-300 | Narathihapate zi Kumpinu Saw (Zomi) ahi hi. |
| 1355 | Khamtung tung; Ciimnuai khua sat. Eimau’ sunga makaite-Songthu, Songza, Songkip, ahi uh hi. |
| 1364 | Leng Tong Hoih Ava mangpa’ zi, Zo minam hiang khat Maring’ mite Manipur gam tung dingin ki ummawh a, Vangteh (Amin masa Khumnuai) kisat ta kha ding hi. |
| 1370 -AD | Zomite Chindwin gunpang phaizangah Shante tawh teeng khawmin, Sagaing, Monywa, Dipeyin, Yinmarbin, Mintaingpin, Pale, Gangaw, Pauk, Htilin, Htilin, Ngape-ah teengin, Sibani khua-ah Zo Tualsong 15’ sang tu dong muh theih dingin om lai. |
1400 | Khawhkhen, Kawlpi (Rajagya-Yesayo) tung. |
| 1450-700 | Hih hunin Zo minam pawlkhatte Tripura gam tung dingin ki-ummawh hi. (Halam, Hrangkhawl, Darlong Kaipeng etc), Lushei Lentang leh Ciau kikal-ah na teng uh. |
| 1400-1500 | Thang Ho leh Lian Do; Cing Khup leh Ngam Bawm; Gal Ngam leh Hangsai te Ciimnuai, Geeltui-ah na teng uh hi. |
| 1500 | 1250-1900: Eimau beh Hausa, khuasat leh Ukpite makai-in ku-uk Lai kinei lo-in khang thu kiciaptehna om theilo; |
1570 | Zosuan ‘Anal’ te Manipur tung dingin ki ummawh |
1600 | Guite Pu Gui Mang in Tedim khua na sat hi; |
1700 | Lushei leh Paite mi te’n Ciau na kan ta uh hi. |
| 1720-30 | Alaungpaya kumpipa in Khamtung galkap la-in Syrian gam na sim hi. |
| 1750-850 | Thado-Kuki te Manipur gam tung khin uh hi; Biate mite in tua a Chachar mun tung khin dingin ki ummawh hi. |
| 1775 | Lai mite Mizo gam tung khin dingin ki ummawh hi. |
1777 | Lushei mi te’n zawlbuk sawm nei dingin kipan khin. |
1800 | Khamtung mite in Chittagong sim uh: |
| 1813 | Zahau leh Khuangli tawh kipawlin Kam Hau in Thahdo gam la-in uk, Taisunte (Falam ) in Lophei sim, Taisunte in Khuasak sim uh. Zahau leh Khuangli kisim, taisunte in Mualnuam sim. Hualngo leh sukte kisim uh hi. |
| 1820 | Rev. Adoniram Judson Kawlgam hong tung hi. Amah pen kawlgam Missionary masa pen hi. |
| 1830-850 | Hatlang Pu Mang Gin (Mangkua) Tedimah teng. Tedim gam sunga Hausa thahat leh minthang kuate in:
Tedim – Mang Gin -Hatlang
Vangteh – Pum Go – Guite
Dimpi – El Thuam – Naulak
Saizang – Vung Vial – Hatzaw
Kalzang – Sung Hang
Thangnuai – Mang Sum – Thawmte
Khuasak – Mat Tuang – Galphuak
Thuklai – Suan Thuk – Sumniang
Limkhai – Neih Tuang
|
| 1856 | Tedim khuapi kiphut kik, Kam Hau in Mualbem pan Tedim zuan hi. Hausa Pu Kam Hau, Galvan- Pu Mang Gin, Thuzek- Pu Khoi Lam, Meitei galpi na zo uh hi. |
1856-1859 | Kam Hau leh Za Hau kikopin Manipur na uk uh hi. |
1857 | Sim leh mal kido hun ahi hi. (Mizoram) |
| 1862 | Tedim sim dingin Meitei galkap 1500 ong kuan suk uh, Meitei in lel, Zomi leh Meitei kido a khatveina hi. |
1871 | Mautam’ kial khatveina hong tung. |
| 1872 | Guite Innpipa Go Khaw Thang Meitei te’n man, 1872 in Phaipi thong inn sungah si hi. |
| 1876 | Vai Khan Khatveina, (Mangkang galkapte Lushei gamah a khatveina lut uh hi). |
| 1884 | Guite innpipa Pu Sum Kam leh Meitei Lengmangpa te’n kilemna bawl, Guite mi 2000 khawng in Lamka gam hong tung uh. |
1886 | Aksi kiat kum ( 3-11-1884) |
1887 | Mangkang te’n Zogam (Chin Hills) sim kipan. |
1888 | Capt. Raikes makaihna tawh mangkang galkapte Kawlpi tung, Vai khan nih veina, Mangkangte lushei gam lut nihveina ciah kik nawnlo uh hi. |
| 1889 | Capt. Raikes in Zogamah Mawtaw lamsial ding ngen, Zomite’n phal lo, Oct 17, 1929 sungin Zomite in Mangkangte 12 that, 122 hing mat, thau lawng 4 leh la 4 man khawm uh, Sihzang Kale gam sim uh. Taisun leh Sukte kipawlin Kawlzang sim. Kam Hau leh Sukte kipawlin Kangyi sim. Sihzang in Mangkang lambawlte suam. Zokhua, Khalkha, Sukte kipawlin Kumpi na do sawm uh, Taisun mi 1000 in Sihaung sim. Capt. George White in khamtung mite do nadingin India galkap Battalion khat leh Assam kooli 2000 ngenin na ngah hi. |
1890 | January 23 ni-in Sir Gorge White, General Faunce, Major Raikes thuamvum ong tung, Zogam do dingin kuan. Feb 4 ni-in Khuasak la, Feb 13 ni-in Saizang la, May 4 ni-in siallum kulhah kikap, Mangkang bu 3 leh galkap 83 si, Surgeon khat in V.C ngah.
Tua ciangin Tedim hong kap leuleu-in Tedim a hawmin la hi. Mangkangte 120 si-in 70 liam. Tedim mi inn 300 Tonzangah tai uh; Inn teng halsak Thangmual pen “Fort white” kici hi. Mizoram sim lam panin “The expediton 1889 lut” Haksatna thuak lo-in Lunglei luak, kulh bawl uh:
|
| 1891 | Sept. in Tonzangah kikap, kilemna bawl. Upa teng tawh man (Photo) kila uh, Upate’n theilo-in thausa-in lau uh hi. Oct kha sungin Pu Khaw Cin si, A Sanggampa’ tapa Hau Cin Khup in Khua Cin’ za luah, Hau Cin Khup, Thang Khan Pau, Gin Za Thangte Yangon kipai pih, Mang Kang kumpi in Mizoram a uk kipat 25, 9, 1890 ni-in pasal hangsan Khuang Chera leh Ngul Bawka tlawng lui gei-ah mangkang te’n kap lum uh: |
1892 | Thantlang la ding kuanin kido uh Rs. 5000 gaam. |
| 1893 | Jan 27, 1929 Zomi nam teng gam khatah koih kik nading ngaihsun’ Chin-Lushei Conference’ Fort William, Culculta-ah kibawl hi.
April kha-in Thantlang la zo, Oct ni 9 ni-in Pumva leh Thuklai kikalah Myo-ok na suam uh, kap lum, mi thum bek suak ta, Mangkang te’n ni suah na lam Zogam bup nuaisiah zo.
|
| 1894 | Zogamah thau khempeuh kikhawm, lawng 7000 pha. Kaptel la, Oct. kha-in ukpi 49 Rangoonah ki paipih. Khuapi teng sikkhau kizom. |
| 1894-95 | 1.11.1894 ni-in Rev. F.W. Savidge le Rev. F.H. Lorrain-te Mizogam tun hi. (Khristian Missionary masa pen). Mizo lai – A, AW, B, kipan.
Jan-Feb. sung B.S. Carey in Cin hills leh Manipur gamgi bawl, Cin hills khen thum kisuah- Tedim, Falam, Halkha.
|
| 1895 | Mikang kumpi in Falamah Political officer koih. Falam leh Halka-ah Sikkhau-to, Thonginn, Zato inn, leh Sumkepna (Treasury) kibawl. Carey leh Tuck in The Chin hills bu gelh. Zogam pan siah (Leiman) Rs.17,572 kingah. Carey leh Ukpite kilemna bawlin gam khensakin, Kam Hau uk khua -167, Sukte uk – khua 20 leh Sihzang uk khua – 16 suah hi. Manipur Khristian missionary masa pen Rev. W. Pettigrew (Ukhul khua-ah). |
| 1895 | Mikang kumpi in Falamah Political officer koih. Falam leh Halka-ah Sikkhau-to, Thonginn, Zato inn, leh Sumkepna (Treasury) kibawl. Carey leh Tuck in The Chin hills bu gelh. Zogam pan siah (Leiman) Rs.17,572 kingah. Carey leh Ukpite kilemna bawlin gam khensakin, Kam Hau’ uk khua -167, Sukte uk – khua 20. |
| 1896 | (September) Kawlgam’ gamkhen khat (province) in Mikang kumpite’n Zogam hong ciapteh sakin Kawlgam tawh hong gawm. Mizo Laibu neih kipat kum. 21-8-1895 Lusei pau tawh Thukhunthak Luka laibu kinei. Sim leh Mal-a kikhen Lushai hills pen kigawm hi. |
| 1898 | Chin Hills Regulation Act kibawl. Hih Thukhun tawh tu huna Chin State, Mizoram, Manipur singtanggam teng uk. Ukpi hong piang:
Tedim gamah Pu Hau Cin Khup
Lumbanggamah Pu Hrul Mung Falam gamah Pu Thang Tin Lian Haka gamah Pu Kio Mang Taichun khua-ah Pu Con Bik Matu/Mindat gamah Vumthumaung
Chief Commissoner Sir Frederick Frayer Tedim, Falam, Khalkha hawh. Mizo biakinn masa pen kipan. Kawlgam (Chin hills) leh manipur gamgi kikhung hi.
|
| 1899 | (2-4-1898) Mizoramah Sangin kipan. Mizo pau-in Thuciamthak – Luka leh John kizo. Mangkang ukna deih lo-in Zomi makaite’n Mangkangte langpanna bawl. Mikangte in Zomi makaite bawlsia. Pu Thuam Thawng (thong sungah si) Pu Kai Tuah khantawn thong hinapi Thuam Thawngte pata a sih ciangin kisuakta sak a Kaptel pan Zampi khua 1909 kumin na sat hi. Pu Taang Pau Dal (thong sungah si) Pu Ngul Bul (Mangkang te’n that) |
| 1900 | Chin hills-ah Christian Biakna tung; Missionaary masa pen Rev. A.E. Carsonte nupa, March 15 ni-in Halkha tung. Pu Pau Cin Hau phuat Laipian Biakna leh Zomite’ Lai neih cilna.
Zomite Laisin kipatna, Biakna thak neihna. Pa Pau Cin Hau in Maang mu. Mr. B.S. Carey in ukpi teng tawh kilemna bawlin sialngawng ban.
Hau Cin Khup Ukpi-in kikoih. Mizoram, Mimbung khua-ah Guite Innpipa Kam Za Mang a phat mahmah lai tak hi-in, Aizawl DC leh Tedim pan Mikang ulian Dickman ten Mimbungah pha uh hi.
Lushai Hills leh Chin Hills gamgi kikipsak hi.
by. J Thang Lian Pau (2002) |
Posted By:
abc def
On 16:55
In
[Thu ciapteh] Kamhau mi leh Meitei gal kido na (1857kum)
Tedim khua ukpi Pu Kam Hau a khan lai in a pilna, a uksiamna le a hauhna hangin khamtung ah minthang mahmah hi. Meitei gam ukpi Leengpa, a kici Leeng Mangpa’n haza in 1834 kum a kipan Tedim gam hong sim deh uh hi.
1857 kum ciangin, Maha Raja Nilsein makai in meitei galkap 3000 tawh Tedim gam sim dingin Suknuk (Sugnu) lam pan Pu Kam Hau’ theih kholh lohpi in hong kuan uh a, Muanheng zang ah Camp ong bawl uh hi. Tua lai pan advance Headquater bawl in, Suangkaang mual dung ah pan mun hong bawl uh hi. Meitei galkap ten Tedim khua ih sim zawh ciang in a Saiha teng le a Zi te uh kua teng in tang ding hiam ci in ki tuh khawl ni loh hi kici hi. Meitei makai Leeng mangpa in a nuai a bang in kam zuau hong pai sak hi: (1) Tedim mi (Kam Hau mi) pawl in ong kap leh a thau kuang sung ah tui phul ding hi. (2) Phim le khau leeng sak dinga, a mit uh ki khui ding hi. (3) Naang khau lom leeng dinga, a khut uh ki leh hen ding ci sak hi.
Tedim pawl in zong Laitui khua khung mual le leitawhtan kikal mual dung tengah taakpang sat kawikawi in khua mial ciang a hal uh hi. Tua meikuang ziazua meitei te’n a muh ciang un mi tam mahmah ding hi ci in lungkia pian pah uh hi. Tua bang in ni (7) sung a kigal toto khit ciang un Meitei galkap mang lian pen pa suangpi tung khat a san na pen ah kah in a gal sim nang khuadaak kawikawi hi. Tua lai tak in Pu Za Tual in thau a suak thei peuh mah hiam? ci in a sin na in gim.. gim.. a, a kap leh Meitei galkap mang pa a gawlgui lian kha in Beeltang lui sung ah kia suk in si pah hi. La hi bang in na phuak uh hi.
(a) Pau kisa a, sak ciang teimei, kei mah bang hang, phuk ing e
(b) Kei mah bang hang, phuk ing aw e, gun lui ah naang bang diang e.
(b) Kei mah bang hang, phuk ing aw e, gun lui ah naang bang diang e.
Tua bang in thau a suah theih ciang in, Tedim pawl in Meiteite Vok delh in delh uh a, a giah phual gei Tuithaulii gun sung ah nawk khia gawp uh hi. Meitei te mi 3000 sung pan tui peek thei teng mi 1000 khawng suakta bek hi kici hi. Tua khit a ki pan, Meitei mi khempeuh in Tedim mi hong zahtak bawl den uh a, a ta te in a dot uh ciang in, Tedim mi ih cih pen hi bang hi ci in “Falam zasan te a thak mahmah te a kam sung ah baak uh hi” kici hi.
Tedim gam a Zothau tampi ih neih na zong Meitei gal a kizawh ciang Zothau gun sung a ki mu tawh, gun gei a ki mu tawh, singheng suangheng a aki mu tawh aki kaihkhawp ciang tampi kinei hi kici hi.
Tu a PLA makai N. Bisheswer Singh in “Kam Hau gam ko khut sung tung ta” a cih pen 1834 kum pek pan hong sim nop, hong zawh nop, hong uk nop den uh tu in hong zo kisa ta hi nong ding hi ven. Zomi te ih pu ih pa khang pan in ki dual ngei lo, ki dawi ngei lo hi. Ih pu ih pa te hun zawh ih Zogam khangthak ten hung zo lo ding maw? Khangthak ten ih Zogam ih kep, ih hun zawh kei leh ih pu ih pa te kha sia lua ding hiam? Tu ni in a thak in ngaih sun pha dih ni!
by Paul Thangpi
Offenbach, Germany
Offenbach, Germany
Source: Tawmging beh khang tangthu bu
Posted By:
abc def
On 16:34
In
[History] Chin Hills Battalion, Burma Frontier Force 1942-1944
In taking heed of the reminder “Before it got too late”, I thought I would put to paper some thoughts of the time I spent in the Battalion.The Battalion was part and parcel of the regular Burma Rifles. Prior to 1943 the entire Burma Rifles comprised chiefly of the three Hill Races in the country. They were the Chins, Kachins and Karens. Each race was represented in its own Battalion, ie the 3rd Bn, Burma Rifles was a Karen Battalion.Before 1942 all the Battalions were officered by British officers seconded to the Burma Rifles. All the Viceroy Commissioned Officers were from the native races. After 1942 more Burmese Battalions were hurriedly raised for the expansion of the forces, and to fill vacancies. OCTU courses were set up and the local British and Anglo Burmese were Gazetted as Army in Burma Reserve officers.
Passing out from the second OCTU which was held in Maymyo, I was posted to the 3rd Bn, which was stationed in Mingladon, on the outskirts of Rangoon. After the battle for Moulmein in Southern Burma, and the mauling at the Sittang River Bridge, the Battalion was decimated. Some of the troops were sent to the local villages with a British Officer, in order to carry on subversive activity. Unfortunately, the Officer, Major Seagrim, later surrendered in order to protect the Karen people from reprisals. On arriving at Mandalay the. remainder were posted to other units.
I was posted to the Chin Hills Bn. The Battalion had its HQ in Falam the Capital of the Chin Hills. It was designated a Frontier Force Bn, and acted as Military Police assisting the Civil authorities (not to be confused with the Red Caps).
The Battalion was comprised of, Chins, Gurkhas, Kamonys and a few Sikhs serving in specialised positions. The clerks in. the office were Indians.
Each race was allocated its own company. Among the Chins there are five tribes, Hakas, Seyins, Konsais, Whelnos and Zahous. So there were Chin companies, and one company to each of the others. In order to simplify communication within the Battalion the common language used was Urdu, a common Indian dialect. All ranks were taught to read and write it in English script. We newcomers had to pick it up quickly. However Urdu is a fairly easy dialect to pick up. To further distinguish the Chin companies, incidentally each tribe by custom grew their hair long, and tied it up in different ways, in this Battalion they were specially allowed to keep long hair. Those Chins who joined the Burma Rifle Bns had to cut their hair.
I left Mandalay shortly before it was evacuated. I managed to get a lift by truck as far as Monywar on the Chindwin River, then onward by boat to Kalewar, where the Chin Bn had not seen any action. Right away I found myself in command of the Depot. On arrival I met the CO very briefly. While I was with the Battalion I served under two different British Officers. The first CO was a very seasoned Burma Rifles Officer, he had done a very good job in organising the Battalion and Falam into a first class place. The second CO came to us from one of the English Battalions which had been in action. As a youngster myself, he was only a year older than me, I envied him the MC ribbon he wore. This became my focal point. When I left in 1944 a Territorial Officer from a London Scottish Battalion became CO.
On arrival at Kalemuo I had no idea that the entire Army was to withdraw through Kalewa and on to Tamu, on its way to Imphal.
A full Colonel arrived to take over in Kalewa. I was then put into the picture. We reconnoitered up the Kabaw Valley running up to Tamu, with the intention of laying down food stocks etc. Later I was ordered to take a patrol East of the Chindwin River, and to the North of Shwegin. By this time the withdrawing troops had begun arriving at Shwegin. Again I was sent to the East Bank opposite Shwegin to check on the enemy coming up that flank and to keep an eye on the river traffic up the Chindwin, in case the Japs infiltrated through with the evacuees in their hundreds of small craft.
Here I witnessed the laying down of a boom across the river. It was not very successful, the barges took a long time to sink and the swift flow of the river made the operation difficult to manage. The tempo of the withdrawal was increasing by the minute. In a while I was relieved by an Indian Bn. I warned the CO not to drink the water from a stream which ran through the village and offered him my bottle. He answered that he had drunk all types of water and was not dead yet! (A couple of years later I met the same person in a railway carriage at Kalka, a station below Simla, his companion advised him not to drink the water from the toilet cistern in his whisky. He gave the same answer has he had to me by the Chindwin – we recognised each other.
At one time I happened to enter the Shwegin Basin, I must have looked lost and hungry, the crew of the 7th Armoured Division gave me a strong cup of cocoa – it was a God Send. Shortly after these tanks were destroyed. The lubricating oil was drained from the engines and the engines revved up until they seized.
The withdrawal was in full swing, everyone working like Trojans to get all the troops across the river. If ever there was a bottleneck – this was it.
We returned to Kalewar and prepared to move out. It was an awful experience. However we got to a small village off the Tamu Road, called Kalemyo. (In the Burmese language Kalewar means Big Childand Kalemyo means Little Child.) Here all the available Chin Hills Bn personnel sorted ourselves out, had a meal and headed off in various directions. With some troops I headed for Fort White, an outpost situated on Kennedy Peak, the highest peak in the area. Members of 17 Div will know all about this much contested Peak.
We were now in the Chin Hills proper, the happy hunting grounds of this Battalion.The CO contacted 4 Corps in Imphal. We immediately became Corps troops. We were ordered to remain in the Hills andcarry out extensive patrolling, into the plains and to cover the myriad of tracks leading into the Hills. The Chin Hills being on the Southern flank of Imphal.
We were soon joined by a Colonel and his staff, who set about raising Levies from among the local Chins. The civil authorities were in close contact with the locals. I think they, the Chins, liked the idea and brought out their ancient black powder guns, or rather muskets, later service rifles were issued. They made their own gunpowder, and for shot cut up telephone wires.
The Chin Hills Bn was a very well organised unit, extremely self contained and fully capable of looking after itself in this remote area. Falam, the HO, is about 40 miles from the plains, and 600’ up into the clouds. There was a fine and comfortable barracks, very nice housing for the staff. A post and telegraph office and a local market, which sold small items. A spring of water supplied the establishment, but there was no electricity. The VCOs were well trained and heavily relied. upon. They had good control over the troops.
The Chins being head-hunters of old, were fearless and very hardworking. One outstanding aspect of the training was manifest in the expertise of the signallers. Signalling was carried out from hill-top to hill-top, heliograph by day and lamp by night. Most messages seemed to come in during the night, because of the cloud cover. The signallers were most vigilant in manning the stations.
There were five main outposts: Tiddim on the track to Imphal; Fortwhite on Kennedy Peak; Webula near the foot hills; Haka to the West and Falam. The hills are traversed by a fine roading system (wide track). These are maintained by the villagers, from village to village.
The Battalion was spread over a wide area, mainly facing South, there being no enemy to the rear; we did not have to look over our shoulder. We gave Kennedy Peak over to 17 Div and concentrated on our Southern front.
I spent most of my two years at Webula, and got to know the locality well. Webula is nearly 300’ high. The hills generally rise straight up from the plains. Webula was important because it was on a direct route between Kalewa and Falam. All forward troops patrolled a lot into the plains. At first patrolling was carried out for intelligence on enemy movements, it was not long before all patrols became fighting patrols. Every effort was made to keep the enemy out of the hills.
Needless to say there were many spirited moments. Our chief enemy was the incidence of Malaria. Even though the medical officer declared that all the troops needed medical attention, this was not possible, and we had to carry on. In early 1944 at the time the enemy attacked Kohima and thrust toward Imphal, he also pushed into the Chin Hills. He headed for Falam in strength causing the Battalion to pull out. We patrolled the tracks to the North of Kennedy Peak. Somehow the enemy beat us to it and by bypassing Tiddim established a block at milestone 105 between Tiddim and Imphal. I happened to enter Tiddim just then. Tiddim was the operational HQ of 17 Div.
The Supreme Commander, Lord Louis Mountbatten, happened to be there. He wanted to meet as many officers as he could, so all the strays were assembled and he came round, with a word to each of us. Years later, when he was visiting New Zealand, I was present as he was entering the Town Hall, I was deep in the crowd, instinctively I called out “Sir, do you remember Tiddim?” He heard me, and turning around he made his way through the crowd and had a few words to say. He also spoke to a sailor who was standing next to me, who had been one of his crew when the Admiral commanded a destroyer in the Mediterranean.
The Battalion assembled once again and withdrew with 17 Div. We did a last patrol for the Division to the North of Tonzan, between the Kabaw Valley and the Manipur River. On arriving at Imphal, the Battalion made its way to Shillong for a rest and refitting.
Here I left the Battalion.
During this time the Battalion won three Military Crosses and one Mention in Despatches were awarded, the Levies won one Military Cross.
Addendum: On completion of its refitting etc, the Battalion became part of the newly formed Lushai Bde and carried out some work on the enemy flanks. The Battalion put in a large scale attack at Gongaw. It then came out for a rest. L am not sure what position it played after the War ended. When I was in Pyinmina in central Burma training the 5th Bn, The Burma Rifles I believe the Chins Hills was converted to an Artillery Unit, perhaps someone would care to comment on this point. Then Burma gained its independence, and the British left. After talking with the Prime Minister elect, Aung San, I decided it was time to leave the country of my birth. It was a wise move.
Major WAS Hyde MC MiD
10 Tristram Avenue
Takapuna, Aukland
New Zealand
Source: Burma Star
10 Tristram Avenue
Takapuna, Aukland
New Zealand
Source: Burma Star
Posted By:
abc def
On 16:29
In
Subscribe to:
Comments (Atom)
